Lika nervigt varje gång. Trots att jag denna gång verkligen hade sett om den och bytt en del utslitna delar som jag vet kollas, var jag väldigt spänd och nervös när mitt nr blinkade till på skärmen. Med ett djupt andetag och en klump i halsen startade jag lite häftigt och höll på att köra in i bilen framför som skulle in i porten brevid. Av någon anledning tänkte jag att det var väl bäst att snabba sig annars skulle någon annan hinna före. Men egentligen verkar det ju konstigt, har man väl checkat in väntar de säkert ett tag.

Det var samma kille som förra året som denna gång hälsade mig välkommen. Han sa till mig att gå å sätta mig på soffan därborta, han skulle säga till när det var färdigt. Men jag vill ju vara med å titta, jag vill småprata och skoja lite, men det funkade inte kille tittade på mig med tom blick och en stenansikte som hade fått vem som helst att tappa sugen. Ok jag gick och ställde mig vid soffan, sitta kunde jag inte det var jag för nervös för. Så körde han en runda och kom tillbaka med ett nästan tomt papper, puh jag kunde andas ut den hade gått igenom, bara en liten defekt, höger framljus var lite felriktat.