Har jättemycket att göra, skriva nyhetsbrev, två artiklar, annonser, kontakter, ju hur mycket som helst och jag är inte på topp. Tappar fart och tråden, glömmer bort vad jag ska göra och något nyhetbrev blir det inte, jag får inte ihop det, det får vara till i morgon.

Är i Malmö hela dagen på kurs, vågar inte äta något om jag inte är väldigt nära en toalett, litar inte riktigt på magen än.

Idag mår jag mycket bättre, har inte längre ont i huvudet, men magen krånglar, kan bara dricka och kanske äta någon frukt. Jobbar hela dagen ändå.

Ligger hela dagen, orkar ingenting, och ute skiner solen... Har en dundrande huvudvärk och mår väldigt illa. Magen är i uppror och jag kan knappt äta något utan att må ännu sämre. På kvällen ringer jag Jeanette. Hon försäkrar mig om att det kan vara efterverkningarna på behandlingen jag fick i torsdags, det är inget farligt och det går garanterat över.

I dag har jag stått med egen monter på  en  liten mässa i Åstorps Kulturhus Björnen i Skåne. I denna byggnad har kommunstyrelsen sina sammanträden om dagarna berättade en av besökarna för mig. Nu var rummet möblerat och rymde ett 20-tal utställare som fick goda möjligheter att lära känna varandra. Denna dag började med hällande regn och många trodde att det skulle bli en perfekt mässdag, men strax innan jag körde hemifrån sprack molntäcket upp och  det blev en perfekt dag för trädgårdsarbete. Antalet besökare var alltså inte  jättemånga.  Det fanns massor med utrymme för utställarna att prova på varandras behandlingar och prata  på ett sätt som sällan ges möjlighet på mer välbesökta mässor. (om det nu var någon som undrade vad utställarna gör när besökarna inte är där ;-) )

Jag stod granne med Ingridh Bille, (omskriven i Helsingborgs Dagblad) hon hade en del att göra med att lägga tarotkort under dagen.  Lite längre bort stod Lis Rex Pedersen, (utbildar inom KranioSakral Terapi) hon gjorde Irisanalys och drog också till sig en hel del besökare. Det var bra för mig, för alla som vill besöka Ingridh och Lis var tvungna att gå förbi mig.

Vidare träffade jag Inger Johnson, det är hon som gjort AJKONs alla banners, hon lägger också tarot och är väldigt bra på det. Hos Anne Schröder kunde man prova på Kristallhealing och Shamansk healing med trumma (se bild). Gitte Svensson var på sin första mässa och la tarot, för att testa läget. Irene Jaeschke som också la tarot, träffade mig redan 1998 på en mässa i Malmö berättade hon. Inget som jag kommer ihåg om jag ska vara ärlig.  Jenny Linderoth  jobbar med jordläkning och har startat en grupp som jobbar med detta varje fullmåne. Kajse- Lotta Solekes namn har jag lagt märke till, det är så annorlunda och vackert, hon visade sig jobbar med Kranio Sakral terapi, vilket jag själv haft stor nytta av, hoppas få presentera henne på AJKON innan jul iaf. Jessica Menzinsky är en upplevelse, jag träffade på henne i cafeterian och mitt i bullen berättade hon om sin metod feminimt helande... Isabell Johnsson är en välutbildad terapeut verksam inom klassisk massage, regressionsterapi och hälsovägledning på heltid i Billinge. Catharina Bobeck också en facinerande kvinna som jobbade med en metod som jag aldrig hört talas om, desto mer spännande. ThaiYogaMassage en slags ”latmansyoga” eftersom de olika momenten liknar yogapositioner fast mottagren har en passiv roll och massören en aktiv.  Matthis och Dinmali var på plats och gav onenessblessings till alla som ville ha. Matthis förgyllde också vår tillvaro med fin musik.  Sanna Gherghetta träffade jag ju också, det var hon som tillsammans med Nina Qvick anordnade mässan.

Jag har varit och provat Zonterapi...

Det första man ser när man kliver in i  rummet som Jeanette hyr på Himlagård i Varalöv är en mycket stor och mycket vacker kristallkrona.  Idén med denna inredningsdetalj är att jag som klient redan från början ska få något vackert att titta på, allt för att  upplevelsen av behandlingen ska bli så bra som möjligt berättar Jeanette Birgersson Olsson. Jag är här för att prova på zonterapi, det är säkert tio år sedan, nästan precis när jag startat upp AJKON. Då var det en mycket smärtsam upplevelse och jag lovade mig själv att aldrig mer. Men Jeanette har försäkrat mig om att hon inte kommer att göra något som gör ont. Förutom detta ska hon sätta nålar i öronen på mig, vilket jag också bävar för. Nålar har jag också dåliga erfarenheter av.

Jeanette börjar med att fråga ut mig om mina besvär, vilka i nuläget inte är så mycket, tycker jag, lite nysningar på morgonen, lite besvär i ett knä, lite trånga luftrör, ingenting som jag inte kan leva med. Vidare vill hon veta om jag varit opererad, fått barn, är gift, har några ärftliga sjukdomar m.m Det känns bra att hon tar reda på saker som kan vara till nytta för behandlingen även om jag undrar vad mina relationer har med detta att göra, men Jeanette förklarar att det är för att få en uppfattning om hur jag har det rent socialt och i livet.

Jag tar ett djupt andetag och en klunk ur vattnet som står framför mig och lägger mig på bristen. Ja jag lägger mig, förra gången satt jag upp, men Jeanette som är mån om att hennes klienter ska kunna koppla av när hon behandlar, vill att jag ska ligga ner. Snart kommer hon med nålarna, jag sväljer, sex stycken ska in i varje öra, dom är väldigt små och de känns nästan inte alls när hon sätter in dem. 

Så sätter sig Jeanette vid mina fötter och börjar med att smörja in dem med lotion för att de ska bli mjuka och för att hon lättare ska kunna börja knåda. När hon hållit på i fem minuter, önskar jag att det aldrig ska ta slut, det är verkligen skönt. Jag njuter i fulla drag. Hade jag inte varit här för att skriva om det jag upplever, hade jag somnat in och inte vaknat förrän hon var färdig. Men nu är jag alert och frågar vad hon gör och vad det är som känns. Någon punkt här och där ömmar, och jag får veta vad det är, tarmarna, obalans, kan bero på för litet näringsupptag, njurarna dåligt flöde genom kroppen.  En timme senare är allt färdigt och jag kliver upp och mår prima. Detta gav mersmak, till nästa gång ska jag äta mer kosttillskott och dricka mer vatten och få känna hur det känns i fötterna. Mycket spännande. Återbesök om två veckor....

Lika nervigt varje gång. Trots att jag denna gång verkligen hade sett om den och bytt en del utslitna delar som jag vet kollas, var jag väldigt spänd och nervös när mitt nr blinkade till på skärmen. Med ett djupt andetag och en klump i halsen startade jag lite häftigt och höll på att köra in i bilen framför som skulle in i porten brevid. Av någon anledning tänkte jag att det var väl bäst att snabba sig annars skulle någon annan hinna före. Men egentligen verkar det ju konstigt, har man väl checkat in väntar de säkert ett tag.

Det var samma kille som förra året som denna gång hälsade mig välkommen. Han sa till mig att gå å sätta mig på soffan därborta, han skulle säga till när det var färdigt. Men jag vill ju vara med å titta, jag vill småprata och skoja lite, men det funkade inte kille tittade på mig med tom blick och en stenansikte som hade fått vem som helst att tappa sugen. Ok jag gick och ställde mig vid soffan, sitta kunde jag inte det var jag för nervös för. Så körde han en runda och kom tillbaka med ett nästan tomt papper, puh jag kunde andas ut den hade gått igenom, bara en liten defekt, höger framljus var lite felriktat.