Nu snöar det i Landskrona....stora vita flingor som inte lägger sig det är trots allt 4 grader varmt utomhus....

Jag läser i ett litet häfte en ny sanning om utbrändhet. Det är Iris Johansson som skrivit ner sina sanningar och jag som ofta kännt mig utbränd eller iaf på gränsen till det blir så glad. Hennes sanning slår an i mig och jag tar den till mig, för den stämmer mycket bättre med allt annat jag läst om detta hemska tillstånd. Jag citerar " ...Först och främst måste man komma till insikt om att det egentligen inte är något fel på kroppen. Att alla dessa sjukdomssumtom som både du själv och doktorn kan konstatera är kroppens sätt att reagera när överbelastningen av alla förträngda känslor och naturliga reaktionsformer blir förstor. Kroppen visar tydliga tecken på att den är rädd, det är en panikreaktion som kroppen tar till när den inte längre kan låta sig pressas bort från sin natur. Som du kanske förstår så är det inte kroppens som är orsaken till att du befinner dig i detta tillstånd, därför hjälper det inte med "vila" och att stoppa i den olika medel som ska tvinga dig upp på spåret igen. Om du kan känna igen något av detta hos dig själv, om du kan få en liten aning om denna rädsla som har fastnat i kroppen då har du tagit första steget ur den fastlåsta situationen. Då kan du långsamt börja resa dig igen ur egen kraft, ur egen inre insikt om vad som är bra för dig och vad som skulle knuffa ner dig i diket igen" slut på citatet.

Att samtala om utbrändhet - Iris Johansson - Häftet kostar 50kr+ porto och beställs enklast genom att skicka ett mail till  Wrå förlag